Coronaviruset sveper över världen och orsakar förstörelse där den drar fram. Så klart är viruset värst för de människor (och deras anhöriga) som blir svårt sjuka eller till och med avlider. En sekundär effekt till själva hälsokrisen är även den ekonomiska kris som nu tycks drabba hela världen. Överallt stannar ekonomierna, dels på grund av nedstängningar som görs i de egna landet, men även på grund av kraftigt minskad efterfrågan i den globala handeln.

Även om hela världen drabbas hårt, såväl fattiga som rika länder så tycks många vara överens om att krisen drabbar utvecklingsländerna hårdare, och kommer så förmodligen även göra framåt i tiden.

Faktorer som drar ner utvecklingsländerna

Vad är då anledningen till att tredje världens länder kommer komma sämre ur denna kris än de mer utvecklade i-länderna?

Exportberoende ekonomier

De flesta fattiga länder är beroende av export för sin försörjning. Eftersom länderna är fattiga så är löner låga och därför ser många internationella företag en konkurrensfördel att ha tillverkning i dessa länder, eller att köpa komponenter från dessa länder.

I världens rika länder så går livet i viss mån vidare trots krisen. I tjänstedominerande ekonomier har många fortfarande kunnat jobba hemifrån. Efterfrågan på många tjänster är alltjämt även stor under krisen och förhoppningsvis under tiden efterföljande den allra värsta delen av pandemin. I utvecklingsländerna finns dock inte samma typ av tjänstesektor som ekonomin kan falla tillbaka på när tillverkningsindustrin plötsligt antingen går ner kraftigt eller avstannar helt.

Fallande priser på råvaror

Många utvecklingsländer är även starkt beroende av de naturresurser deras land har att erbjuda. Resurser som exempelvis drivmedel, men även andra råvaror har fått se sin efterfrågan vända neråt kraftigt under krisen. När ekonomi efter ekonomi har stängt ner och ländernas invånare i många fall tvingats stanna hemma så här efterfrågan på många råvaror och naturresurser närmat sig noll. Även när hjulen så sakta börjar snurra igen så kommer efterfrågan vara betydligt lägre än den vara innan krisen, vilket gör att priserna på dessa råvaror fallit kraftigt, och förmodligen kommer fortsätta vara låga under en lång tid framåt. Eftersom utvecklingsländerna räknat med dessa inkomster så är deras statsbudgetar just nu närmast i fritt fall.

Inga buffertar

Fattiga länder har sällan några säkerhetsmarginaler när en kris kommer. Ofta är fallet så att det fattiga landets stadsapparat redan står i stor skuld på grund av lån de tagit av andra länder. Eftersom lånebördan redan är stor så kan det visa sig mycket svårt att låna extra pengar i en stor kris. Eftersom staten inte har någon buffert att stimulera ekonomin med och eftersom man inte kan spruta in mer pengar i systemet genom lån så tenderar en kris av denna typ att vara som att köra in en pinne i ett rullande cykelhjul.

Även på individnivå och familjenivå är situationen densamma. I våra rika i-länder så har de flesta människor någon form av buffert i form av pengar på sparkontot eller kapital investerat i exempelvis aktier eller fonder. Om det kniper så kan de allra flesta därför ta av sitt sparkapital för överleva, eller till och med fortsätta leva gott även under en långdragen ekonomisk tillbakagång. Eftersom folk i exempelvis västvärlden fortsätter spendera även under de dåliga tiderna blir dessa tider inte fullt så dåliga som man skulle kunna befarat. I utvecklingsländerna däremot blir ofta effekten att männsikor slutar spendera helt och hållet på grund av att de helt enkelt inte har några pengar kvar. Effekten för samhället blir förödande då ekonomin mer eller mindre helt stannar av, vilket också gör att den blir svårare att få igång när resten av världen tar fart igen.

Källor

https://www.bbc.com/news/business-52352395

https://www.unido.org/stories/coronavirus-economic-impact

Jag tror att många som gillar att resa lika mycket som jag gör känner en olust över det faktum att våra flygresor är miljömässigt ohållbara. För egen del så känner jag att jag aldrig helt kommer kunna ge upp flygandet. Det är helt enkelt inte praktiskt möjligt att inte flyga om man vill kunna se världen. Glädjande är dock att se den växande trend som finns för alternativa transportslag främst vid kortare till medellångt resande.

Enligt naturskyddsföreningen (källa) släpper flyget ut 74 000 gånger med koldioxid än tåget (totalt sett). Skillnaderna är häpnadsväckande stora och gör att ingen med gott samvete kan ta flyget över sträckor där det går lika eller nästan lika fort med tåg.

Flygindustrin börjar prata om nya framtidsvisioner som till exempel flygplan drivna av el. Men tekniken för dessa framtidsvisioner finns inte idag och den är förmodligen väldigt långt borta om den ens kommer att komma. Elbatterierna blir bättre och bättre hela tiden men att de skulle kunna driva ett stort passagerarplan på en långresa över halva jordklotet till en rimlig kostnad som kan ersätta dagens resor är idag inget annat än en förhoppning. Genom att hinta om att problemen förmodligen löser sig i framtiden så vill flygindustrin få oss att fortsätta flyga med de gamla planen med gott samvete i väntan på den nya tekniken. Om alla fortsätter på detta sätt så kommer miljontals efter miljontals ton koldioxid fortsätta släppas ut utan något egentligt definitivt slut i sikte.

Så, även om jag själv har stor tilltro till ny teknik så inser jag samtidigt att vi inte kan lägga all tilltro till den eller till nya bränslen. De naturbränslen som även diskuteras som en räddning för flyget tror jag absolut inte kommer vara ett alternativ, det kommer krävas ofantliga mängder biobränslen för att kunna driva flygen och att ta fram dessa är oerhört kostsamt och i slutändan faktiskt inte särskilt miljöeffektivt. Istället är den bästa och egentligen enda vägen framåt att var och en måste minska sitt flygande. Samtidigt är i alla fall inte jag beredd att helt sluta resa, men man får istället jobba med att ändra sitt beteende. Istället för en utlandsresa om året kanske man får börja resa vartannat år. Inrikesflyg får jag skippa totalt, här är det tåg eller buss som gäller. Även för resor inom Europa får tåg bli ett alternativ. I en hel del fall går det till och med snabbare att ta tåget än flyget: http://www.vagabond.se/artiklar/nyheter/20190115/5-resor-dar-det-gar-snabbare-att-aka-tag-an-att-flyga/

Det är glädjande att se att människors intresse för klimatsmarta resor skjuter i höjden. I och med ökad efterfrågan på tågresor så kommer förmodligen lösningarna för smidigare resor över den Europeiska kontinenten att öka framöver. Glädjande är att det är vi konsumenter som driver på utvecklingen även om man hade kunnat hoppas att politikerna skulle vara de som gick i ledningen för rörelsen.

Jordens resurser håller på att ta slut snabbt. Detta är ett globalt problem som måste hanteras samordnat och samstämmigt över gränserna och bortom de nationella särintressena. På det sätt vi lever idag förvandlar vi sakta vårt klot till en tryckkokare. Det måste till med drastiska åtgärder för att snabbt få ner utsläppen av växthusgaser i vår atmosfär till ett minimum.

 

Elbilar, elmotorcyklar och elmopeder

Försäljningen av elfordon var globalt 1,2 miljoner år 2017, 2018 förväntas siffran vara 1,6 miljoner och redan 2019 uppe i svindlande 2 miljoner nyförsäljningar. Källa: Forbes. Om världens regeringar ska uppnå de klimatmål som man åtagit sig så måste saker hända, och det snabbt. Fossildrivna fordon är en stor utsläppsbov och det kommer aldrig gå att vända utsläppen snabbt utan stora förändringar på detta område. Världens stater kommer sannolikt gå in och aktivt försöka styra så att övergången till eldrivet går så fort som det är möjligt.

En nackdel med exempelvis elbilar är att de är ganska mycket dyrare än bensindrivna motsvarigheter. Detta kan komma att förändras genom att straffbeskatta de miljöovänliga fordonen samtidigt som man subventionerar de eldrivna på ett eller annat sätt.

Subventioneringar görs redan på exempelvis elcyklar och elmopeder genom den så kallade elcykelpremien där svenska staten går in och betalar 25% av inköpskostnaden. Frågan är väl om det är rätt att subventionera just elcyklar och elmopeder. Elmopeder och elscootrar är ju exempelvis ganska billiga redan idag. Om man jämför priset på en bensindriven moped med det på en eldriven så ser man att det inte är så mycket dyrare att investera i en elmoppe. Därför vore det kanske vettigare och mer samhällsekonomiskt försvarbart om dessa premier istället las på att stimulera försäljningen av elbilar.

Nya tidens batterier

Utvecklingen av smartare och mer kraftfulla batterier är det navet i utvecklingen av elektriska fordon. Utan en stabil och kraftfull energikälla så finns ingen chans för de nya fordonen att kunna tävla med de gamla fossildrivna alternativen. Lithium-ion-batterier används i dag i en mängd olika produkter. Denna teknik håller hela tiden på att förfinas och priserna sjunker stadigt samtidigt som kapaciteten stiger. Dock så tror många att Lithium-ion batteriernas tid är räknade. För att driva framtidens produkter och framför allt fordon behövs nya idéer och kraftfullare energikällor. Lithium-ion batterier innehåller flytande polymer-elektrolyter. De är billiga relativt mängden energi man får ut men har även nackdelen att de är mycket brandfarliga om något går fel i laddningen. De stora biltillverkarna forskar mycket på en ny teknik som kallas solid state batterier. De är stabilare och har oerhörd potential att förse världens fordon med den energi de kommer kräva i en inte alls för avlägsen framtid.

 

Globaliisering innebär att världen knyts samman. I ordets innebörd syftar man på att politik, ekonomi och kultur likriktas och smälts samman världen över. Motor i globaliseringsprocessen är kapitalismen. Nedan följer fördelar respektive nackdelar som ofta diskuteras. Oavsett hur man känner för globaliseringen så är den här för att stanna. Världen har krympt i en rasande takt de senaste decennierna och vårt klot är nu mer eller mindre en enda stor gemensam marknadsplats.

Fördelar med Globalisering

-Globalisering och frihandel gör att ekonomiska barrier mellan länder försvinner. Avgifter och skatter som hindrar handel och ekonomier från att växa tas bort.

-Små fattiga länder får chansen att vara med och dra nytta av den samlade världens resurser och utveckling genom att de kan sälja sina produkter och tjänster precis som alla andra.

-Priserna till slutkonsumenterna på produkter och tjänster går ner tack vare globaliseringen. Hela världen blir en marknadsplats där det alltid är möjligt att hitta det bästa möjlig priset.

-Genom att länder handlar mer mer varandra så får folk över hela världen bättre kontakt med varandra. Man ser och kan lära sig av andra kulturer. Man kan få insikter och erfarenheter som aldrig hade varit möjliga att dela över så stora geografiska avstånd om det inte hade varit för handeln.

Nackdelar med Globalisering

-Många menar att globaliseringen främst är ett sätt för de rika länderna att dra nytta av billig arbetskraft i fattiga länder

-Arbetare i utvecklade länder utsätts plötsligt för en lönekonkurrens från fattiga länder som är svår att bemöta. Det är inte möjligt att leva i ett industrialiserat land på de löner man konkurrerar med från låglöneländer.

-Att flytta produktion till länder som exempelvis Kina har visat sig riskfyllt vad det gäller problemen med piratkopior. Om man flyttar produktion och kunskap till andra länder så finns risken att den kunskapen används för att tillverka och marknadsföra kopior eller snarlika produkter.

-Många multinationella företag anklagas för att använda globaliseringen som ett verktyg för att göra största möjliga vinst genom att utnyttja billig arbetskraft, genom att smita undan skatter och avgifter och att göra det på bekostnad av miljön.

Mer läsning

Några artiklar/sidor vi rekommenderar för dig som vill läsa mer om ämnet:

https://piie.com/commentary/speeches-papers/globalization-concept-causes-and-consequences

https://www.globalpolicy.org/globalization.html

https://www.investopedia.com/terms/g/globalization.asp